Mac hemma:
Så gör du egna Valentinkort

När du plötsligt får ingivelsen att göra ett vackert kort till din älskade på Alla hjärtans dag inser du den bistra sanningen. Man kommer inte långt med ordbehandling.

Christina Svensson

Så fort det gäller dokument med lite mer komplicerade kombinationer av text och bild, kanske i lager på varandra, infinner sig behovet av något mer...
Det finns mer. Det finns objektgrafik. Följ med oss på en resa in i objektgrafikens förtrollade värld, där (nästan) allt är möjligt.

Objekt..vaddå sa du?
Morgontidningen, broschyren med extrapriser, reklamaffischerna på stan – alla är de gjorda i någon form av objektgrafikprogram. Lite tjusigare heter det Desktop Publishing; det område där Macen med god hjälp av Adobe, snabbt blev, och fortfarande är, den dominerande datorplattformen.
Idag finns det många olika objektgrafikprogram, allt från proffsprogram som Quark Xpress och Adobe Pagemaker, ner till exempelvis objektgrafikdelen i Claris Works. Det är där vi ska börja. Grunden är i mångt och mycket densamma, oavsett vilket program vi använder.
Som namnet antyder handlar objektgrafik om objekt. Allt vad vi gör här; bildelement, streck, rektanglar, textstycken, utgör självständiga enheter, som vi kan flytta runt och ändra på lite hur som helst. Ungefär på samma sätt som i ett collage.
Alla objekt hamnar också i ett alldeles eget lager. Det kan bli rätt många objekt, och lager, att hålla reda på till slut. Månget hår har slitits i förtvivlad jakt på objekt som gömt sig i ett lager bakom någonting annat.
Men nu går vi händelserna i förväg. Låt oss börja från början. Det är strax Alla Hjärtans Dag och innan dess har vi lite att göra.ë

1. Skapa ett dokument Det kan vara en god idé att först rita upp hur kortet ska se ut. Datorer i all ära, men ingenting slår ändå papper och penna när det gäller att göra snabba skisser. När vi på ett ungefär har grunddragen klara äntrar vi så tangentbordet. Vi börjar med att skapa ett nytt objektgrafikdokument i Claris Works. På skärmen visar sig ett tomt rutigt ark. Rutnätet är inte till för att spela luffarschack på utan är hjälplinjer för att placera in saker och ting exakt. Om du tycker att de mest är i vägen kan du förståss ta bort det. Välj då Göm rutnät i menyn Tillval. I samma meny finns alternativet Stödraster. Slår du på det kommer dina objekt automagiskt att klamra sig fast vid vissa förutbestämda positioner på arket. Nu är det dags att ange hur stort kortet ska vara. Claris standardsida motsvarar ett A4, men det kan kännas väl stort för ett kort. Kanske A5 är mer lagom? Ett sätt att direkt få en lagom stor yta att arbeta på är att välja Utskriftformat i Arkivmenyn. Där kan vi till exempel ange kuvertformatet C5, som ungefär motsvarar A5. Här finns också alternativ för stående eller liggande papper. Utskriftsformat. Här kan du välja ett lagom format för ditt kort. Kuvertet är visserligen något större än vad kortet kommer att bli, så vi får tänka på att göra ordentliga marginaler via menyn Utforma och Sida.... På skärmen syns nu hela arbetsytan. Ett annat sätt är att arbeta med den befintliga A4-sidan. Men då måste vi ge akt på måtten. Linjalen kan då komma väl till pass. Den finns i Tillvalsmenyn. För säkerhets skull ska vi dra ett streck med hjälp av linjeverktyget vid 148 mm (en A5 är 148x210 mm). Strecket tar vi sedan bort innan vi skriver ut kortet.

2. Verktygen Verktygspaletten. Till vänster på sidan ligger verktygspaletten. Om den inte genast infinner sig där ropar du fram den via Visa verktyg i Fönstermenyn. [Pil] Markera och flytta objekt [A] Skapa textfält [Kalkyl] Skapa kalkylfält [Pensel] Skapa punktgrafikfält --------------------- [Linjeverktyg] Gör diagonala eller raka linjer (håll ner skift när du drar för att göra spikraka streck) [Rektangelverktyg] Rektanglar (håll ner skift när du drar för att få kvadrater) [Verktyg för avrundade rektanglar] Rektanglar med rundade hörn (skift för kvadrater) [Ovalverktyg] Ovaler (vill du göra cirklar håller du ner skift) [Bågverktyg] En båge [Polygonverktyg] Figurer bestående av vinklar och raka linjer [Frihandsverktyg] Ritar som en penna [Bezigonverktyg] Figurer med bezierkurvor [Verktyg för regelbundna polygoner] Slutna liksidiga polygoner [Pipetten] Pipetten används för att ta upp färgprover [Fyllningsfärgspaletten] Ange färg, mönster, textur och förtoning på fält [Linjefärgspaletten] Ange färg, mönster, tjocklek och ändpunkter på streck och kanter Transparens. Här väljer du om dina objekt ska vara genomskinliga eller fyllda. När vi gör en ruta med hjälp av rektangelverktyget skapar vi ett objekt som har en yta och en kant. Kanten kan vi ändra på med hjälp av linjepaletten, och på motsvarande sätt kan vi fylla den på olika vis via fyllningsfärgspaletten. De första två rutorna i mönsterfyllningspaletten ska vi lägga särskilt märke till. Väljer vi den första med två vita rutor blir rektangelns fyllning genomskinlig. Om vi istället väljer den med en svart och en vit ruta kommer rektangelns fyllning att vara ogenomskinlig, och kan alltså färgläggas. Samma förhållanden gäller för linjer. Det finns ett gäng färdiga mönster, texturer och förtoningar att använda, men vill du mer än så går det också bra att göra egna. I Tillvalsmenyn finns alternativen för dig som vill ändra. Klicka och dra När vi klickar i ett objekt får det små handtag runtom. Om vi klickar någonstans utanför objektet försvinner handtagen, och därmed markeringen. Genom att markera ett objekt och dra kan vi flytta runt det på sidan. Textfält skapar vi genom att välja textverktyget och börja skriva. Markera texten och välj typsnitt, storlek och färg som vanligt. Genom att klicka utanför textfältet förvandlas det så till ett objekt som vi kan flytta runt som vilket annat objekt som helst. Vill vi ändra någonting i texten dubbelklickar vi bara i den. Ett tips är att göra nya textfält för varje nytt textavsnitt så att varje del utgör en självständig enhet. Att ändra på saker och ting Det finns flera olika sätt att göra många saker. Att ändra ett objekts storlek kan exempelvis göras genom att dra i objektets handtag. För att bevara bildens proportioner trycker vi ner skifttangenten samtidigt som vi drar. Ett annat sätt att ändra ett ojekts utseende och placering är via Måttpaletten som kallas fram från Tillvalsmenyn. I den kan vi exakt bestämma ett objekts position, bredd, höjd och lutningsvinkel. Ett tredje sätt är via Ordnamenyns olika alternativ. Välj till exempel Rotera... och skriv in önskad lutningsvinkel i dialogrutan, eller välj Rotera manuellt... och ta själv tag i ett objekts handtag och snurra med hjälp av roteraverktyget. Ett verktyget som för övrigt är så förtjust i att snurra på saker och ting att det inte slutar förrän du avmarkerat kommandot i menyn. Vart tog den vägen? De olika objekten lägger sig i lager på varandra, där varje objekt har ett eget lager. Via menyn Ordna kan vi välja att flytta dem upp eller ner i lagerordningen. Det kan bli rätt knepigt att hålla reda på allt om man har många objekt i sin layout. Ibland kan något objekt hamna bakom ett annat och försvinna helt ur blickfånget. Det är dock ingen fara; det finns kvar, det är bara det att det tillfälligtvis är skymt. Men för att slippa ägna tid åt att flytta runt allt i jakten på det lilla elände som hamnat underst finns vissa knep att ta till. Ett sådant knep är det fiffiga kommandot Gruppera i Ordnamenyn. När du pusslat ihop flera objekt till något som känns som en färdig enhet markerar du alla ingående objekt (håll ner skifttangenten medan du klickar på var och ett av dem) och väljer Gruppera – vips har de nu förvandlats till ett enda objekt. Vill du senare ändra någon detalj i helheten väljer du bara Dela upp. Rotera. För att vrida ett objekt kan du använda kommandot Rotera manuellt... och själv snurra och dra, eller skriva in nya värden i Måttpaletten.

3. Använda bilder I Arkivmenyn i Claris Works hittar du flera olika Bibliotek med bilder av olika slag. För att använda någon av dem drar du bilden till ditt dokument. Eller trycker på knappen Använd. Du kan också lägga in egna bilder i dessa biblioteket. Om du inte tycker att Claris bibliotek räcker till kan du alltid hitta bilder på Internet, eller kanske har du andra bildbibliotek på datorn, eller på någon CD. Ofta kan du placerar in bilden i ditt dokument bara genom att dra och släppa den där (om den är öppen). Annars väljer du Arkiv -> Sätt in dokument... och väljer den bild du vill använda via dialogrutan. Claris är ett snällt program och läser de flesta bildformat. Kanske vill du bevisa din konstnärliga förmåga och rita något själv? (Nåja, datorer är väl kanske inte de mest välvilliga tolkarna av ens egna tecknarambitioner, men men, det är ditt kort, du gör ju som du vill...) Välj frihandsverktyget och sätt igång. Eller välj penseln längst upp i verktygspaletten och skapa ett punktgrafikfält som du kan rita och måla i med hjälp de nya ritverktyg som också har poppat upp i verktygspaletten. När du ritat klart klickar du bara utanför rutan, och vips är den också objektifierad.

4. Gör egna figurer Det går att bygga allt möjligt med hjälp av de olika formerna i objektgrafiken. Några rektanglar och två cirklar blir en lastbil. Två bågar blir en vas. Några bezigoner blir stjälkar och blad. En oval och en polygon blir en tulpan. En oval och ett varv med bezgonverktyget blir till en blomma. Bezierkurvor skapar du genom att klicka med musen på de ställen där du vill ha fästpunkter för kurvan. Avsluta den sedan genom att dubbelklicka. Vi kan göra ännu mer komplicerade former genom att ansluta änden på ett objekt till startpunkten på ett annat. Det gör vi genom att kopiera det ena objektet, välja Omforma i Ordnamenyn och sedan markera änden på det andra objektet och välja Klistra in från Redigeramenyn. När vi så byggt en massa saker kan vi nu börja ändra på allihopa. Redigeramenyn har alternativ för att ändra ett och annat. Vi kan till exempel göra om hörnen på en rektangel från skarpa till rundade, eller ändra en båge så att den blir en tårtbit med kanter runt om. Samma dialogruta för ändringar kommer vi åt också genom att dubbelklicka i dessa objekt. Verktyget Omforma i Ordnamenyn är en användbar liten rackare som vi kan använda för att töja och dra i våra bågar och polygoner, bezigoner och frihandsfigurer i stort sett hur som helst. När vi klickar i fästpunken i en bezigon eller frihandsfigur ser vi ett litet streck med två handtag i ändarna. Dessa handtag kan vi dra i för att på så viss ändra fästpunktens vinkel. När vi töjt färdigt väljer vi bara omforma igen så fixeras formen. Om vi slutligen ledsnat på alla runda former och vill ha en kantigare tillvaro (i alla fall vad gäller våra polygoner, bezigoner och frihandsfigurer) finns till vår hjälp kommandona Runda inte av och Runda av i Redigeramenyn. Omforma. Det mesta går att ändra. Dra i handtagen för att ändra fästpunkternas vinkel.

5. Bilda bakgrund Sådär. Nu börjar det växa fram ett kort. Men bakgrunden har vi ju glömt bort! Det är lätt hänt, och ingenting att oroa sig för. Egentligen ska man ju börja med bakgrunden, men i datorernas fantastiska värld är detta inte något större problem – här kan vi göra bakgrunden sist. Antingen i ett separat dokument som vi sedan klistrar in och lägger underst med hjälp av Ordnamenyn. Eller genom att välja Redigera bakgrund i menyn Tillval. Det ger oss en tom sida där vi kan jobba med kortets bakgrund helt ostört. TIPS: Förutom att göra bakgrunder till vackra kort kan vi via objektgrafikens Redigera bakgrund också göra fina bakgrunder och dekorer till andra dokument som till exempel brev. En sak att tänka på när vi gör egna kort såhär är att vår skrivare är vår största begränsning. Det hjälper ju inte att vi gör tokvackra kort om de sedan ska skriva ut på en gammal Stylewriter I med svårartade bandningstendenser. Det är alltså något vi måste ha i bakhuvudet när vi gör våra färg- och motivval. Mörka kompakta färger kan ta sig bra ut på skärmen, men blir inte fullt lika lyckade i utskriften. Vi väljer att göra ljusa bubblor; ovalverktyget, ingen linje i linjepaletten, och så fyller vi dem med en förtoning. Vi kan göra några bubblor och sedan hämta fyllnings- och linjeattribut från den första med hjälp av pipetten. Vi för över attributen till de andra bubblorna genom att hålla ner Äpple-tangenten samtidigt som vi klickar på dem. Att sitta och fylla hela ytan med små bubblor kan ju kännas rätt tröstlöst. Enklare blir det med hjälp av Grupperakommandot som ger oss en hel klase bubblor som vi snabbt kan kopiera och klista in några gånger. Vill du istället göra ett regelbundet mönster väljer du Duplicera i menyn Redigera. Flytta duplikatet till den plats du vill ha det i förhållande till det första objektet och välj duplicera igen. Nästa duplikat kommer nu att hamna på samma avstånd från den första kopian vi gjorde. När bakgrunden är klar och vi vill se vår skapelse i all sin glans måste vi nu välja Visa hela sidor i menyn Fönster. Där ser vi hur vårt kort kommer att se ut med marginaler och allt. Färga. Med hjälp av pipetten kan vi enkelt kopiera fyllnings- och linjeattribut.

6. Slutspurten Tillverkningsprocessen går mot sitt slut. Om du gör ett dubbelsidigt kort måste du tänka på hur kortet ska vikas så att bilden verkligen kommer på framsidan. Vill du göra någon text även på baksidan kan du ju, om du vill, gruppera hela framsidesbilden och vända den upp och ner via menyn Ordna och Vänd vertikalt, så att du nu istället kan jobba med kortets baksida. Nästan färdigt. Vänd framsidan upp och ner för att jobba med baksidan. Glöm inte att ta bort hjälplinjen vi skapade för att markera kortets framsida. För att kortet ska ta sig bra ut bör du skriva ut på lite tjockare papper. Beroende på vad du gjort för bakgrund kan du också prova dig fram med färgat eller mönstrat papper. Hoppas du blev nöjd med ditt kort. Nu återstår bara blommorna och chokladasken.

Texten var införd i MacWorld nr 2 – 1999