Multimedia är död – länge leve multimedia

(utdrag ur en längre artikel)

Vi har stuckit fingrarna i myllan och känt på jordmånen. Vi har talat med folket i branschen som jobbar med detta dagligen. Tillsammans har riktat blicken mot horisonten och spekulerat i vad som kommer härnäst. Helt enkelt:

Vi har tagit tempen på multimedia

Christina Svensson

För några år sedan sas det att "1998 har CD-ROM försvunnit", men här är vi nu och CD-ROM lever och frodas i allsköns välmåga.
Detsamma kan däremot inte sägas om benämningen multimedia... Det råder en hel del begreppsförvirring om vad multimedia egentligen är. Det har på senare år kommit att bli lite av en nedsättande benämning på CD-ROM.
– Jag tycker att Interaktiva Medier är ett bättre namn, säger Henrik Ahlén, VD för Ahead Multimedia och tillika ordförande i Promise, en branschorganisation för producenter av nya medier. Enligt min definition är multimedia helt enkelt alla interaktiva, digitala medier. Internet är alltså i sig själv ett exempel på multimedia. Sedan kan multimedia lagras på många olika sätt, till exempel CD-ROM, Internet, Intranät, diskett eller direkt på hårddisken, fortsätter Henrik Ahlén.
CD-ROM är alltså bara ett distributionsmedel bland många andra. Begreppsförvirringen kommer sig av att när multimedia kom var Internet enbart textbaserat. Därför kom multimedia att betyda CD-ROM-produktioner. Idag håller så Internet på att bli multimedialt på allvar. Vi kan till exempel använda tekniker som video på Internet, vilket inte var möjligt för bara något år sedan.
Om vi ser till mediet CD-ROM används det idag huvudsakligen som en ren offlinekanal för exempelvis utbildning, presentationer och spel. Och det är på intet sätt ett dött medie. CD-ROM växer fortfarande som distributionskanal, speciellt vad gäller barnspel och lek-och-lär, och kommer säkerligen att blomstra i ytterligare några år.
Det som kommer mer och mer är så kallade hybridproduktioner, det vill säga CD-ROM med direktkoppling till Internet. Man startar CD-skivan, som själv kopplar upp sig mot Internet, och hämtar och lämnar information därifrån. Detta tar fasta på fördelarna hos bägge medierna, och innebär att man kan lagra icke tidsberoende information på CD-skivan, och hämta aktuella uppgifter från Internet.

Vad kommer sen?
Men utvecklingen stannar inte där – nya tekniker står redan i kulisserna och väntar på sin tur att få göra entré. Närmast i tur har vi nästa generations CD-ROM; DVD-skivan. En skiva som kan lagra fem gånger så mycket information som en vanlig CD-ROM, och som därmed har kapacitet att lagra fullskärms videofilmer.
Så då kan man slänga sin nyinköpta dator med inbyggd CD-spelare i Värtan nu då?
– Absolut inte, försäkrar oss Henrik Ahlén. DVD kommer inte att påverka multimedian nämnvärt inom överskådlig tid. De allra flesta sitter ännu med CD-ROM-spelare, och det kommer att dröja ett antal år innan det skett en generationsväxling av maskinparken ute hos användarna. Man kan inte göra produktioner till allmänheten som de inte kan ta del av på grund av att de saknar den nödvändiga hårdvaran. Så vi kan glömma DVD de närmaste tre åren i alla fall, säger Henrik Ahlén.

DVD en flopp?
På längre sikt kommer naturligtvis DVD att innebära att vi får kraftfullare multimediaproduktioner, eftersom DVD-mediet tillåter det. Men om ett par tre år, när DVD har kommit på allvar, är vi verkligen intresserade av ytterligare ett offline-medium då? En del menar att när DVD slagit igenom på allvar kommer den redan att ha överlevt sig själv. Då kommer vi redan att kunna skicka samma mängd information via kabel.
Vi låter ordet gå till Ann Westfelt, rektor för Masters of Media.
– Trenden går helt klart från offline-medier till mer webb-baserat material. Det kommer dock inte att gå så fort som man först trodde. Intranät kommer att bli extremt stort i framtiden. I ett längre perspektiv kommer vi att få se en större integrering mellan de olika medierna, vilket kommer att innebära att de får ett kraftigare genomslag, totalt.
Henrik Ahlén påpekar att det även en bra bit in i framtiden kommer att finnas en efterfrågan på offline-medier.
– Det mesta kommer förmodligen att finnas på Internet, men för alla som vill ha kontroll över sin distribution kommer CD eller DVD att vara oersättliga. CD-ROM eller DVD kommer att finnas som ett alternativ en lång tid framöver, men på lite längre sikt kommer de olika medierna säkert att smälta samman mer och mer.
Integrering och webb-baserade lösningar är det alltså som gäller i framtiden. Men det finns ett problem med webb-baserat material, och det är att det kräver mer av våra burkar och framför allt av bandbredden, som ju alltid tycks vara den svagaste länken. Ännu så länge har vi långt kvar till ett supersnabbt Internet för gemene man. Tekniken finns så det räcker och blir över. Det finns fiberoptiska kablar som kan skicka 75 fullskärms videobilder i sekunden. Allt medan ögat fortfarande bara kan uppfatta cirka 25 bilder i sekunden. Men kablar ska grävas ner, och datorutrustning måste bytas ut. Om några år kanske det inte ens är en ny dator man funderar på att köpa... Det hetaste nya digitala mediet på allas läppar heter Digital-TV. Enligt många det medie som på allvar kommer att slå igenom som underhållnings- och undervisningskanal.

CD-ROM bär upp branschen
Men vänta nu. Orkar vi verkligen med ännu en kanal? Är inte marknaden mättad snart? Nej, det verkar inte så. Vi talar om en bransch som växer med cirka 100% per år. En enorm ökningstakt.
Av det totala antalet produktioner svarar Internet och Intranät för 80%, medan CD-ROM ligger på mer blygsamma 16%, allt enligt rapporten "Nya medier" sammanställd av Åke Sandberg på Arbetslivsinstitutet.
1996 omsatte branschen 3 miljoner kronor, 1997 beräknas den omsätta 6 miljoner, och 1998 11 miljoner. Och trots att CD-ROM står för en liten del av produktionen, står den för en betydligt större del av omsättningen. En typisk CD-ROM-produktion kan gå loss på uppåt en miljon kronor, medan en Internet-produktion ofta ligger på runt 100 000 kronor. Här ska man dock ha i åtanke att en CD är klar när skivan pressats, medan en Internet-produktion också ska uppdateras och utvecklas, vilket gör det svårt att mäta exakt när uppdraget tar slut. Det sker mer i "konto-form".
Enligt många bedömare är det få av de större utvecklarna, specialt i webb-sammanhang som går bra. Och är man inte lönsam nu när uppmärksamheten är som störst lär det bli svårt att bli det längre fram. Konkurrensen hårdnar och fastare former för verksamheten hittas.
För att Internet ska bli en lönsam affär måste man ju få någon att betala för kalaset. Hur ska då det gå till?
Vi ber Ann Westfelt putsa kristallkulan och ta sig en smygtitt på framtiden.
– Det som kommer att komma under -98 är definitivt elektronisk handel. Att köpa tjänster, inte produkter, på nätet. Under -99 kommer de elektroniska ID-korten att komma. Möjligheten att kunna betala över nätet med smarta kort och elektroniska pengar. Men denna utveckling kommer att ta tid. Det är ännu dyrt att marknadsföra sig på Internet, kontaktkostnaden ligger på långt över fem kronor. Dagens sökverktyg är också undermåliga för att man på allvar ska kunna finna det man söker. Det kommer att ta tid och det är få förunnat att lyckas, säger Ann Westfelt.

Vad gör vi nu?
Slutsatsen blir att, efter några år av euforisk tillväxt håller de nya medierna på att konsolidera sig.
Det börjar också utkristallisera sig vilka medier som är bra på vad. Internet intar sin plats som ett nyttomedie, där man handlar, uträttar ärenden och så vidare. CD, DVD och framför allt Digital-TV blir de stora underhållningsmedierna. Där finns den prestanda som bäst lämpar sig för tunga spel och videoproduktioner.
En trend som också börjat märkas är att det sker en återgång till funktionaliteten.
– Efter några års fascination av de nya teknikerna är de helt enkelt inte så roliga längre. Då vill man tillbaka till funktionaliteten. Mindre pip-och-blik. Mindre mulitmedia helt enkelt. Allt är inte bara teknik, det behövs också ett innehåll, säger Ann Westfelt.
Och visst är det så. Vi kommer inom en nära förestående framtid att ha en teknik som ger oss obegränsade möjligheter. När större bandvidd kombinerat med bättre komprimeringstekniker innebär att vi kan göra allt. Då blir nästa fråga: vad ska vi göra?ë

 Texten var införd i MacWorld nr 6 – 1998